{"id":429,"date":"2025-05-29T14:44:52","date_gmt":"2025-05-29T12:44:52","guid":{"rendered":"http:\/\/parkeabizirik.org\/?p=429"},"modified":"2025-05-29T14:44:52","modified_gmt":"2025-05-29T12:44:52","slug":"jaiotzen-hasi-dira-han-empezado-a-nacer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/2025\/05\/29\/jaiotzen-hasi-dira-han-empezado-a-nacer\/","title":{"rendered":"Jaiotzen HASI dira &#8211; Han EMPEZADO a nacer"},"content":{"rendered":"<p style=\"text-align: center;\"><span style=\"color: #000000;\"><strong>HABIA-KUTXAK CAJAS NIDO<\/strong><\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><span style=\"color: #000000;\"><strong>PRIMAVERA 2025eko UDABERRIA<\/strong><\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><span style=\"color: #000000;\"><strong>Astigarraga &#8211; Donostia &#8211; Errenteria \/ Orereta &#8211; Irun (Gipuzkoa)<\/strong><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: medium;\">Jaiotzak hasi dira, Parkea Bizirik-en habia-kutxetan, bederen. Hegazti intsektujaleak martxoaren amaieran eta apirilaren hasieran goroldioa eta landare-artilea eramaten hasi ziren; harrapari gautarrak aste batzuk lehenago hasi ziren.<\/span><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_432\" aria-describedby=\"caption-attachment-432\" style=\"width: 840px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" class=\"wp-image-432 size-large\" src=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/1.-KASKABELTZENTZAKO-HABIA-KUTXA-CAJA-NIDO-PARA-CARBONEROS-IRUN.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1024x578.jpg\" alt=\"\" width=\"840\" height=\"474\" srcset=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/1.-KASKABELTZENTZAKO-HABIA-KUTXA-CAJA-NIDO-PARA-CARBONEROS-IRUN.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1024x578.jpg 1024w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/1.-KASKABELTZENTZAKO-HABIA-KUTXA-CAJA-NIDO-PARA-CARBONEROS-IRUN.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-300x169.jpg 300w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/1.-KASKABELTZENTZAKO-HABIA-KUTXA-CAJA-NIDO-PARA-CARBONEROS-IRUN.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-768x433.jpg 768w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/1.-KASKABELTZENTZAKO-HABIA-KUTXA-CAJA-NIDO-PARA-CARBONEROS-IRUN.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1536x866.jpg 1536w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/1.-KASKABELTZENTZAKO-HABIA-KUTXA-CAJA-NIDO-PARA-CARBONEROS-IRUN.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-2048x1155.jpg 2048w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/1.-KASKABELTZENTZAKO-HABIA-KUTXA-CAJA-NIDO-PARA-CARBONEROS-IRUN.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1200x677.jpg 1200w\" sizes=\"(max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-432\" class=\"wp-caption-text\">Aiako Harria &#8211; Irun<\/figcaption><\/figure>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: medium;\"><span lang=\"es-ES\">Han comenzado los nacimientos, al menos en las cajas nido de Parkea Bizirik. Las aves insect\u00edvoras, comenzaron a llevar musgo y lana vegetal a \u00faltimos de marzo y primeros de abril, aunque las rapaces nocturnas empezaron con semanas de antelaci\u00f3n.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><span style=\"color: #000000;\"><!--more--><\/span><\/p>\n<p><a href=\"#es\"><em>(En castellano m\u00e1s abajo)<\/em><\/a><\/p>\n<p><iframe title=\"Jaiotzen hasi dira - Han comenzado a nacer. 2025eko udaberria - Primavera 2025 (PARKEA BIZIRIK)\" width=\"840\" height=\"473\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/P7fwi0sj5-w?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share\" referrerpolicy=\"strict-origin-when-cross-origin\" allowfullscreen><\/iframe><\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: medium;\">Habia egin ostean, goizero kaskabeltzek zein amilotxek, arrautza txuri bat gorri ilunez pikardatua erruten dute. Ondoren, eta harraparien begietara ezkutatzeko asmoz, arrautzak landare-artilez estaltzen dituzte. Gorringoa oskolari itsats ez dakion, biratu eta irauli ere egiten dituzte. Horrela, enbrioi-garapen egokia errazten dute eta malformazioak izateko arriskua murrizten dute. Azken arrautza errun ondoren, normalean 5 eta 7 artean, inkubazioari hasiera ematen diote. Baldintzen arabera, 13 eta 16 egun bitarteko iraupena izaten du horrek. Salbuespenak salbuespen, eklosioak eta txiten hazkundea sinkronikoak edo aldi berekoak izaten dira. Jaio eta 20 egunera habia-kutxa utzi eta mundu zabalera irteten dira. Txitak gosez hil ez daitezen, gurasoek intsektuak bilatzen eta harrapatzen lan handia egiten dute. Etengabeko jarduera horrek intsektu- eta araknido-espezie batzuei, zuzeneko presioa eragiten die eta baita beste ornogabe batzuei ere.<\/span><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_431\" aria-describedby=\"caption-attachment-431\" style=\"width: 840px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" class=\"wp-image-431 size-large\" src=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/2.-AMILOTX-URDINEN-TXITAK-CRIAS-DEL-HERRERILLO-COMUN-DONOSTIA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1024x578.jpg\" alt=\"\" width=\"840\" height=\"474\" srcset=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/2.-AMILOTX-URDINEN-TXITAK-CRIAS-DEL-HERRERILLO-COMUN-DONOSTIA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1024x578.jpg 1024w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/2.-AMILOTX-URDINEN-TXITAK-CRIAS-DEL-HERRERILLO-COMUN-DONOSTIA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-300x169.jpg 300w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/2.-AMILOTX-URDINEN-TXITAK-CRIAS-DEL-HERRERILLO-COMUN-DONOSTIA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-768x433.jpg 768w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/2.-AMILOTX-URDINEN-TXITAK-CRIAS-DEL-HERRERILLO-COMUN-DONOSTIA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1536x866.jpg 1536w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/2.-AMILOTX-URDINEN-TXITAK-CRIAS-DEL-HERRERILLO-COMUN-DONOSTIA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-2048x1155.jpg 2048w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/2.-AMILOTX-URDINEN-TXITAK-CRIAS-DEL-HERRERILLO-COMUN-DONOSTIA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1200x677.jpg 1200w\" sizes=\"(max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-431\" class=\"wp-caption-text\">Amilotx urdinak \/ Herrerillos comunes &#8211; Donostia<\/figcaption><\/figure>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: medium;\"> Bestalde, urubiek -gure inguruan hontz espezie habiagilerik arruntena, eta baita Parkea Bizirik-en kutxen erabiltzaile <\/span><span style=\"font-size: medium;\">azti intsektujaleen kontrako estrategia jarraitzen dute, inkubazioa lehenengo arrautza erruten dutenetik hasten baitute. Inkubazio-mota horri inkubazio asinkroniko deritzo, eta, beraz, txitak modu mailakatuan jaiotzen dira. Hori dela eta, haien artean tamainari eta adinari dagokienez aldeak egon ohi dira. Elikagai eskasia badago, lehenago jaio diren txitek txikiek baino aukera gehiago aurrera ateratzeko dituzte; izan ere, kutxan harrapakinik ez badago, kanibalismoari ekin baitiezaiokete, beti ere txitarik txikienen kaltetan eta handienen mesedetan.<\/span><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_430\" aria-describedby=\"caption-attachment-430\" style=\"width: 840px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" class=\"wp-image-430 size-large\" src=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/3.-URUBAREN-TXITA-LA-CRIA-DEL-CARABO-ORERETA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1024x578.jpg\" alt=\"\" width=\"840\" height=\"474\" srcset=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/3.-URUBAREN-TXITA-LA-CRIA-DEL-CARABO-ORERETA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1024x578.jpg 1024w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/3.-URUBAREN-TXITA-LA-CRIA-DEL-CARABO-ORERETA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-300x169.jpg 300w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/3.-URUBAREN-TXITA-LA-CRIA-DEL-CARABO-ORERETA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-768x433.jpg 768w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/3.-URUBAREN-TXITA-LA-CRIA-DEL-CARABO-ORERETA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1536x866.jpg 1536w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/3.-URUBAREN-TXITA-LA-CRIA-DEL-CARABO-ORERETA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-2048x1155.jpg 2048w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/3.-URUBAREN-TXITA-LA-CRIA-DEL-CARABO-ORERETA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1200x677.jpg 1200w\" sizes=\"(max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-430\" class=\"wp-caption-text\">Urubiaren txita \/ La cr\u00eda del c\u00e1rabo &#8211; Errenteria \/ Orereta<\/figcaption><\/figure>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: medium;\">Ez da ezohikoa habia-kutxetan ikuskapenak egin bitartean, urubien txiten aldamenean landa-saguen eta satorren gorpuekin topatzea, ez eta, neurri txikiagoan bada ere, zatitutako arratoiren batekin ere.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: medium;\">Hegaztien txitaldia bukatzearekin batera, eta landaredi motaren arabera, habia-kutxak bizileku, biltegi edo erditze berri bilakatzeko, muxar grisa ate joka aritu ohi da. Hortxe, ekainetik urrira ematen du. Egia esan, bai kumatzeko, bai atseden hartzeko, bai lo egiteko edota eguraldi txarretik babesteko, gure inguruko basa-faunak Parke Bizirik-en 33 habia-kutxak urte osoan erabiltzen ditu.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: medium;\"><i>*1990 \u2013 2025. 35 urte habia-kutxak mantentzen eta datuak biltzen.<\/i><\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" style=\"text-align: left;\" align=\"center\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: medium;\">Egian, 2025eko maiatzaren 20an<\/span><\/span><\/p>\n<p lang=\"eu-ES\" style=\"text-align: left;\" align=\"center\"><a href=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/JAIOTZEN-HASI-DIRA-HAN-COMENZADO-A-NACER-2025eko-UDABERRIA-PRIMAVERA-2025-PARKEA-BIZIRIK-compressed.pdf\">Komunikatua deskargatu<\/a><\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" style=\"text-align: center;\" align=\"center\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: large;\"><b>Parkea Bizirik ekimeneko boluntarioari lagundu nahi diozu?<\/b><\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" style=\"text-align: center;\"><span style=\"color: #000000;\"> <span style=\"font-size: medium;\"> Bideo laburrak editatzen eta zabaltzen lagun diezagukezu, Ingurumenari buruzko komunikatuak dotore itzultzen edota komunikatuak Interneteko beste helbide batzuetara birbidaltzen.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: medium;\"><u>Idatzi helbide honetara<\/u><\/span><span style=\"font-size: medium;\">: <\/span><span style=\"color: #3366ff;\"><a style=\"color: #3366ff;\" href=\"mailto:info@parkeabizirik.org\"><span style=\"font-size: large;\"><span lang=\"es-ES\"><b>info@parkeabizirik.org<\/b><\/span><\/span><\/a><\/span><\/span><\/p>\n<hr \/>\n<section id=\"es\"><\/section>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"center\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-family: Calibri, sans-serif;\"><span style=\"font-size: x-large;\"><span lang=\"es-ES\"><b>Han comenzado a nacer<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p><iframe title=\"Jaiotzen hasi dira - Han comenzado a nacer. 2025eko udaberria - Primavera 2025 (PARKEA BIZIRIK)\" width=\"840\" height=\"473\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/P7fwi0sj5-w?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share\" referrerpolicy=\"strict-origin-when-cross-origin\" allowfullscreen><\/iframe><\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: medium;\"><span lang=\"es-ES\">Han comenzado los nacimientos, al menos en las cajas nido de Parkea Bizirik. Las aves insect\u00edvoras, comenzaron a llevar musgo y lana vegetal a \u00faltimos de marzo y primeros de abril, aunque las rapaces nocturnas empezaron con semanas de antelaci\u00f3n.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: medium;\"><span lang=\"es-ES\"> Carboneros y herrerillos, tras la construcci\u00f3n del nido, ponen cada ma\u00f1ana un huevo blanco moteado de manchas granates. Despu\u00e9s, cubren los huevos con lana vegetal para ocultarlos a los ojos de los depredadores. Tambi\u00e9n los giran y voltean para evitar que la yema se adhiera a la c\u00e1scara. As\u00ed favorecen el correcto desarrollo embrionario y disminuyen el riesgo de malformaciones. Tras la puesta del \u00faltimo huevo, por lo general entre 5 y 7, dan comienzo a la incubaci\u00f3n que, en funci\u00f3n de las condiciones, dura entre 13 y 16 d\u00edas. Salvo excepciones, las eclosiones y el crecimiento de los pollos, acontecen de forma sincr\u00f3nica o simult\u00e1nea. A los 20 d\u00edas de vida abandonan la caja nido y se aventuran al mundo exterior. El trabajo y dedicaci\u00f3n de los padres buscando y cazando insectos para que las cr\u00edas no fallezcan de hambre es intenso. Esta fren\u00e9tica actividad ejerce una presi\u00f3n directa sobre algunas especies de insectos y ar\u00e1cnidos, as\u00ed como de otros invertebrados.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_431\" aria-describedby=\"caption-attachment-431\" style=\"width: 840px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" class=\"wp-image-431 size-large\" src=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/2.-AMILOTX-URDINEN-TXITAK-CRIAS-DEL-HERRERILLO-COMUN-DONOSTIA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1024x578.jpg\" alt=\"\" width=\"840\" height=\"474\" srcset=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/2.-AMILOTX-URDINEN-TXITAK-CRIAS-DEL-HERRERILLO-COMUN-DONOSTIA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1024x578.jpg 1024w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/2.-AMILOTX-URDINEN-TXITAK-CRIAS-DEL-HERRERILLO-COMUN-DONOSTIA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-300x169.jpg 300w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/2.-AMILOTX-URDINEN-TXITAK-CRIAS-DEL-HERRERILLO-COMUN-DONOSTIA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-768x433.jpg 768w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/2.-AMILOTX-URDINEN-TXITAK-CRIAS-DEL-HERRERILLO-COMUN-DONOSTIA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1536x866.jpg 1536w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/2.-AMILOTX-URDINEN-TXITAK-CRIAS-DEL-HERRERILLO-COMUN-DONOSTIA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-2048x1155.jpg 2048w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/2.-AMILOTX-URDINEN-TXITAK-CRIAS-DEL-HERRERILLO-COMUN-DONOSTIA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1200x677.jpg 1200w\" sizes=\"(max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-431\" class=\"wp-caption-text\">Amilotx urdinak \/ Herrerillos comunes &#8211; Donostia<\/figcaption><\/figure>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><span style=\"font-size: medium;\"><span lang=\"es-ES\">Por su parte, los c\u00e1rabos, -la especie de b\u00faho m\u00e1s com\u00fan en nuestro entorno y que tambi\u00e9n cr\u00edan en las cajas de Parkea<\/span><\/span><span style=\"font-size: medium;\"><span lang=\"es-ES\">Bizirik-, siguen una estrategia opuesta a la de las aves insect\u00edvoras, ya que comie<\/span><\/span><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: medium;\"><span lang=\"es-ES\">nzan la incubaci\u00f3n desde la puesta del primer huevo. A este tipo de incubaci\u00f3n, se le denomina <\/span><\/span><span style=\"font-size: medium;\"><span lang=\"es-ES\"><i>incubaci\u00f3n asincr\u00f3nica<\/i><\/span><\/span><span style=\"font-size: medium;\"><span lang=\"es-ES\">, por lo que los pollos nacen de forma escalonada. Por eso, suele haber diferencias de tama\u00f1o y edad entre ellos. Si hay escasez de alimentos, las cr\u00edas que han nacido antes tienen m\u00e1s posibilidades de salir adelante que las m\u00e1s peque\u00f1as y, si no hay presas en la caja, pueden practicar el canibalismo con sus hermanos y hermanas m\u00e1s peque\u00f1os, facilitando la vida de los m\u00e1s mayores y aventajados.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_430\" aria-describedby=\"caption-attachment-430\" style=\"width: 840px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" class=\"wp-image-430 size-large\" src=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/3.-URUBAREN-TXITA-LA-CRIA-DEL-CARABO-ORERETA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1024x578.jpg\" alt=\"\" width=\"840\" height=\"474\" srcset=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/3.-URUBAREN-TXITA-LA-CRIA-DEL-CARABO-ORERETA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1024x578.jpg 1024w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/3.-URUBAREN-TXITA-LA-CRIA-DEL-CARABO-ORERETA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-300x169.jpg 300w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/3.-URUBAREN-TXITA-LA-CRIA-DEL-CARABO-ORERETA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-768x433.jpg 768w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/3.-URUBAREN-TXITA-LA-CRIA-DEL-CARABO-ORERETA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1536x866.jpg 1536w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/3.-URUBAREN-TXITA-LA-CRIA-DEL-CARABO-ORERETA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-2048x1155.jpg 2048w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/3.-URUBAREN-TXITA-LA-CRIA-DEL-CARABO-ORERETA.-GIPUZKOA.-PARKEA-BIZIRIK-1200x677.jpg 1200w\" sizes=\"(max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-430\" class=\"wp-caption-text\">Urubiaren txita \/ La cr\u00eda del c\u00e1rabo &#8211; Errenteria \/ Orereta<\/figcaption><\/figure>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: medium;\"><span lang=\"es-ES\">No es infrecuente encontrar durante las inspecciones en las cajas nido y junto a los pollos de los c\u00e1rabos, cad\u00e1veres de ratones de campo y de topos y, en menor medida, de alguna rata descuartizada.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><span style=\"font-size: medium; color: #000000;\">Al finalizar la temporada de cr\u00eda de las aves y, en funci\u00f3n del tipo de vegetaci\u00f3n, suele ser habitual que el lir\u00f3n gris llame a la puerta para convertir las cajas nido en su nueva morada, almac\u00e9n o paridera. All\u00ed suele estar de junio a octubre. Sea para criar, descansar, dormir o protegerse de las inclemencias meteorol\u00f3gicas, lo cierto es que las 33 cajas nido de Parkea Bizirik son utilizadas durante todo el a\u00f1o por la fauna silvestre de nuestro entorno.<\/span><\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: medium;\"><span lang=\"es-ES\"><i>*1990 \u2013 2025. 35 a\u00f1os manteniendo y recopilando datos en cajas nido.<\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: medium;\"><span lang=\"es-ES\">En Egia, a 20 de mayo de 2025<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><a href=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/JAIOTZEN-HASI-DIRA-HAN-COMENZADO-A-NACER-2025eko-UDABERRIA-PRIMAVERA-2025-PARKEA-BIZIRIK-compressed.pdf\">Descargar comunicado<\/a><\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"center\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: large;\"><span lang=\"es-ES\"><b>\u00bfQuieres ayudar al voluntariado de Parkea Bizirik?<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"center\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: medium;\"><span lang=\"es-ES\"> Puedes ayudarnos editando videos breves para su posterior divulgaci\u00f3n, traduciendo de forma elegante comunicados sobre Medio Ambiente y\/o reenviando los comunicados a otras direcciones de internet.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"font-size: medium;\"><span lang=\"es-ES\"><u>Escr\u00edbenos a<\/u><\/span><\/span> <span style=\"color: #3366ff;\"><a style=\"color: #3366ff;\" href=\"mailto:info@parkeabizirik.org\"><span style=\"font-size: large;\"><span lang=\"es-ES\"><b>info@parkeabizirik.org<\/b><\/span><\/span><\/a><\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>HABIA-KUTXAK CAJAS NIDO PRIMAVERA 2025eko UDABERRIA Astigarraga &#8211; Donostia &#8211; Errenteria \/ Orereta &#8211; Irun (Gipuzkoa) Jaiotzak hasi dira, Parkea Bizirik-en habia-kutxetan, bederen. Hegazti intsektujaleak martxoaren amaieran eta apirilaren hasieran goroldioa eta landare-artilea eramaten hasi ziren; harrapari gautarrak aste batzuk lehenago hasi ziren. Han comenzado los nacimientos, al menos en las cajas nido de Parkea &hellip; <a href=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/2025\/05\/29\/jaiotzen-hasi-dira-han-empezado-a-nacer\/\" class=\"more-link\">Continuar leyendo<span class=\"screen-reader-text\"> \u00abJaiotzen HASI dira &#8211; Han EMPEZADO a nacer\u00bb<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":431,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[6],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/429"}],"collection":[{"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=429"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/429\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":437,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/429\/revisions\/437"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/431"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=429"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=429"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=429"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}