{"id":356,"date":"2022-12-17T09:05:55","date_gmt":"2022-12-17T08:05:55","guid":{"rendered":"http:\/\/parkeabizirik.org\/?p=356"},"modified":"2023-02-14T09:07:31","modified_gmt":"2023-02-14T08:07:31","slug":"el-hongo-y-el-roble-conforman-equipo","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/2022\/12\/17\/el-hongo-y-el-roble-conforman-equipo\/","title":{"rendered":"El hongo y el roble conforman equipo"},"content":{"rendered":"<p>El bosquete rezuma salud. Las ramas de un roble centenario se extienden y conforman una esfera majestuosa entre robles de menor edad. Sus ramas y hojas permiten que la luz llegue al suelo y que las zarzas conformen un tupido sotobosque con flores para abejas, refugio para erizos y humedad para lombrices.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" class=\"alignnone wp-image-365 size-large\" src=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/2.-HARITZA-BERE-INGURUA.-EL-ROBLE-Y-SU-ENTORNO.-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-1024x348.jpg\" alt=\"\" width=\"840\" height=\"285\" srcset=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/2.-HARITZA-BERE-INGURUA.-EL-ROBLE-Y-SU-ENTORNO.-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-1024x348.jpg 1024w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/2.-HARITZA-BERE-INGURUA.-EL-ROBLE-Y-SU-ENTORNO.-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-300x102.jpg 300w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/2.-HARITZA-BERE-INGURUA.-EL-ROBLE-Y-SU-ENTORNO.-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-768x261.jpg 768w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/2.-HARITZA-BERE-INGURUA.-EL-ROBLE-Y-SU-ENTORNO.-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-1536x523.jpg 1536w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/2.-HARITZA-BERE-INGURUA.-EL-ROBLE-Y-SU-ENTORNO.-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-2048x697.jpg 2048w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/2.-HARITZA-BERE-INGURUA.-EL-ROBLE-Y-SU-ENTORNO.-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-1200x408.jpg 1200w\" sizes=\"(max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/p>\n<p>Basoa distiratsu dago. Ehun urte baino gehiagoko haritz baten adarrak (1. &amp; 4. argazkiak) esfera erraldoi bat osatu arte zabaldu dira. Aldameneko haritz gazteek eremuaren edertasuna are gehiago borobildu dute. Haren adarrek eta hostoek argiari lurrerainoko pasabidea luzatu diote, sasiei oihanpe trinkoa osatzeari aukera emanez; horra hor erleentzako loreak, trikuentzako babeslekuak eta zizareentzako hezetasuna bezalako paradisuak, bakar batzuk aipatzearren.<\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><!--more--><\/p>\n<hr \/>\n<p><a href=\"#eus\"><em>(Euskeraz beherago)<\/em><\/a><\/p>\n<p>Bajo nuestros pies y en el mundo invisible de este bosquete de Astigarraga y, tambi\u00e9n de todos los bosques de la Tierra, se desarrolla la denominada Wood Wide Web o Internet Natural del Bosque; una red que, en ocasiones, puede llegar a alcanzar cientos de hect\u00e1reas de extensi\u00f3n y varios miles de a\u00f1os de vida.<\/p>\n<p>La red est\u00e1 compuesta por una mara\u00f1a de filamentos de hongos que conforman uniones f\u00edsicas simult\u00e1neas con ra\u00edces de \u00e1rboles y plantas.<\/p>\n<p>De esta red subterr\u00e1nea y, entre la hojarasca del robledal sito en Astigarraga, asoma y llama la atenci\u00f3n una esfera amarilla de unos 4 cm de di\u00e1metro. Es la gleba o parte reproductora a\u00e9rea del hongo escleroderma amarillo (Scleroderma citrinum).<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-large wp-image-367\" src=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/ASTAPUTZ-ARRUNTA.-ESCLERODERMA-AMARILLO.-SCLERODERMA-CITRINUM-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-1024x578.jpg\" alt=\"\" width=\"840\" height=\"474\" srcset=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/ASTAPUTZ-ARRUNTA.-ESCLERODERMA-AMARILLO.-SCLERODERMA-CITRINUM-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-1024x578.jpg 1024w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/ASTAPUTZ-ARRUNTA.-ESCLERODERMA-AMARILLO.-SCLERODERMA-CITRINUM-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-300x169.jpg 300w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/ASTAPUTZ-ARRUNTA.-ESCLERODERMA-AMARILLO.-SCLERODERMA-CITRINUM-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-768x433.jpg 768w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/ASTAPUTZ-ARRUNTA.-ESCLERODERMA-AMARILLO.-SCLERODERMA-CITRINUM-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-1536x866.jpg 1536w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/ASTAPUTZ-ARRUNTA.-ESCLERODERMA-AMARILLO.-SCLERODERMA-CITRINUM-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-2048x1155.jpg 2048w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/ASTAPUTZ-ARRUNTA.-ESCLERODERMA-AMARILLO.-SCLERODERMA-CITRINUM-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-1200x677.jpg 1200w\" sizes=\"(max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/p>\n<p>La gleba es la parte del hongo que habitualmente denominamos seta. Las setas son a los hongos lo que los frutos son a los \u00e1rboles. Al madurar, la gleba se rompe y libera miles de esporas que originan nuevos hongos. De hecho, durante la inspecci\u00f3n, se ha podido observar que este ejemplar ya presenta la gleba con una amplia abertura horizontal donde se aprecia su interior gris con infinidad de esporas preparadas para su diseminaci\u00f3n.<\/p>\n<p>Unos metros m\u00e1s hacia arriba y, junto a las ra\u00edces del gran roble centenario, asoman tambi\u00e9n otras especies de hongos, como el Scleroderma cepa.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-large wp-image-370\" src=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/SCLERODERMA-CEPA.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-1024x578.jpg\" alt=\"\" width=\"840\" height=\"474\" srcset=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/SCLERODERMA-CEPA.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-1024x578.jpg 1024w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/SCLERODERMA-CEPA.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-300x169.jpg 300w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/SCLERODERMA-CEPA.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-768x433.jpg 768w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/SCLERODERMA-CEPA.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-1536x866.jpg 1536w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/SCLERODERMA-CEPA.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-2048x1155.jpg 2048w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/SCLERODERMA-CEPA.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-1200x677.jpg 1200w\" sizes=\"(max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/p>\n<p>Estos y otros tipos de hongo desarrollan bajo tierra una estructura filamentosa llamada micelio, semejante a una ra\u00edz. Parte de esta estructura puede extenderse libremente bajo tierra y otra puede insertarse en la ra\u00edz del roble y de otras plantas en beneficio mutuo.<\/p>\n<p>Si conforman equipo, el roble incrementa la captaci\u00f3n de agua y de minerales, sobretodo f\u00f3sforo y nitr\u00f3geno. Tambi\u00e9n acelera y refuerza su propia fotos\u00edntesis, creciendo m\u00e1s y mejor. Los hongos reciben a su vez carbohidratos y az\u00facares que no puede producir por s\u00ed mismo, necesarios para su subsistencia.<\/p>\n<p>Esta simbiosis, habitual entre plantas y hongos, ayuda a mantener y fortalecer la salud de los bosques, ya que, entre otras ventajas como la asimilaci\u00f3n de nutrientes, el arbolado combate mejor las enfermedades, los ataques de organismos pat\u00f3genos, las sequ\u00edas y la absorci\u00f3n de metales pesados.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Internet Natural es vital para la vida de los bosques y la nuestra propia. Su funci\u00f3n es favorecer que los ecosistemas forestales funcionen, incluida la parte a\u00e9rea y visible del bosque que s\u00ed podemos ver. Convertir la materia muerta en nutrientes para el arbolado, transportar estos nutrientes y agua entre diferentes ejemplares de seres vegetales y comunicarse bioqu\u00edmicamente con ellos son algunos de sus logros.<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">Parkea Bizirik \u201cKukulunbera\u201d<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">En Egia, a 17 de diciembre de 2022<\/p>\n<ul>\n<li class=\"western\" lang=\"eu-ES\"><span style=\"font-size: medium;\"><span lang=\"es-ES\"><i><b>V\u00eddeo: <a href=\"https:\/\/youtu.be\/TVUjsAC2OUc\">https:\/\/youtu.be\/TVUjsAC2OUc<\/a><\/b><\/i><\/span><\/span><u><\/u><\/li>\n<li><a href=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/EL-HONGO-Y-EL-ROBLE-CONFORMAN-EQUIPO.pdf\">Descargar comunicado<\/a><\/li>\n<li lang=\"eu-ES\"><a href=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/EL-HONGO-Y-EL-ROBLE-CONFORMAN-EQUIPO-fotos-argazkiak.zip\">Fotos<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<hr \/>\n<section id=\"eus\"><\/section>\n<p>Basoa distiratsu dago. Ehun urte baino gehiagoko haritz baten adarrak esfera erraldoi bat osatu arte zabaldu dira. Aldameneko haritz gazteek eremuaren edertasuna are gehiago borobildu dute. Haren adarrek eta hostoek argiari lurrerainoko pasabidea luzatu diote, sasiei oihanpe trinkoa osatzeari aukera emanez; horra hor erleentzako loreak, trikuentzako babeslekuak eta zizareentzako hezetasuna bezalako paradisuak, bakar batzuk aipatzearren.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-large wp-image-368\" src=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/EHUN-URTE-BAINO-GEHIAGOKO-HARITZA.-ROBLE-CENTENARIO.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-1024x768.jpg\" alt=\"\" width=\"840\" height=\"630\" srcset=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/EHUN-URTE-BAINO-GEHIAGOKO-HARITZA.-ROBLE-CENTENARIO.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/EHUN-URTE-BAINO-GEHIAGOKO-HARITZA.-ROBLE-CENTENARIO.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-300x225.jpg 300w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/EHUN-URTE-BAINO-GEHIAGOKO-HARITZA.-ROBLE-CENTENARIO.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-768x576.jpg 768w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/EHUN-URTE-BAINO-GEHIAGOKO-HARITZA.-ROBLE-CENTENARIO.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-1536x1152.jpg 1536w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/EHUN-URTE-BAINO-GEHIAGOKO-HARITZA.-ROBLE-CENTENARIO.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-2048x1536.jpg 2048w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/EHUN-URTE-BAINO-GEHIAGOKO-HARITZA.-ROBLE-CENTENARIO.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-1200x900.jpg 1200w\" sizes=\"(max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/p>\n<p>Gure oinpetan eta Astigarragako basotxo honen mundu ikusezinean, zein Lurreko gainerako basoetan ere, Wood Wide Web edo basoaren internet natural deritzona garatu da; noiz edo noiz, ehunka hektareako hedadura eta milaka urteko bizitza izatera irits daitekeen sarea.<\/p>\n<p>Sarea onddoren harizpi-mordoilo batez osatuta dago, zuhaitz eta landareen sustraiekin aldi berean lotura fisikoak eta elkarrekintzak eratzen dituena.<\/p>\n<p>Lur azpiko sare horretatik, eta Astigarragako hariztiaren orbelaren artean, 4 cm inguruko diametroa duen esfera hori eta deigarri bat sortu eta altxatu da. Astaputz arruntaren (Scleroderma citrinum) onddoaren gleba edo lur gaineko zati ugaltzailea da.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-large wp-image-366\" src=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/ASTAPUTZ-ARRUNTA.-ESCLERODERMA-AMARILLO.-SCLERODERMA-CITRINUM-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE.-1024x578.jpg\" alt=\"\" width=\"840\" height=\"474\" srcset=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/ASTAPUTZ-ARRUNTA.-ESCLERODERMA-AMARILLO.-SCLERODERMA-CITRINUM-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE.-1024x578.jpg 1024w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/ASTAPUTZ-ARRUNTA.-ESCLERODERMA-AMARILLO.-SCLERODERMA-CITRINUM-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE.-300x169.jpg 300w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/ASTAPUTZ-ARRUNTA.-ESCLERODERMA-AMARILLO.-SCLERODERMA-CITRINUM-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE.-768x433.jpg 768w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/ASTAPUTZ-ARRUNTA.-ESCLERODERMA-AMARILLO.-SCLERODERMA-CITRINUM-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE.-1536x866.jpg 1536w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/ASTAPUTZ-ARRUNTA.-ESCLERODERMA-AMARILLO.-SCLERODERMA-CITRINUM-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE.-2048x1155.jpg 2048w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/ASTAPUTZ-ARRUNTA.-ESCLERODERMA-AMARILLO.-SCLERODERMA-CITRINUM-PARKEA-BIZIRIK-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE.-1200x677.jpg 1200w\" sizes=\"(max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/p>\n<p>Gleba eskuarki perretxiko deitzen dugun onddoaren zatia da. Loreek landareentzat duten funtzioa, perretxikoek onddoentzat duten funtzio bera da. Heltzean, gleba apurtu egiten da eta onddo berriak sortzen dituzten milaka espora askatzen ditu. Izan ere, ikuskapenean ikusi ahal izan denez, ale horrek, dagoeneko gleban irekidura horizontal zabala badu; haren barrunbe grisean, barreiatuta izateko prest espora ugari daude.<\/p>\n<p>Metro batzuk gorago, ehun urtetik gorako haritz erraldoiaren sustraien aldamenean, beste onddo espezie batzuk ere ageri dira, hala nola Scleroderma cepa. 5. argazkia.<\/p>\n<p>Hauek eta baita beste onddo mota batzuek ere, lur azpian sustrai baten antza duen harizpi-formako mikelio izeneko egitura garatzen dute. Egitura horren zati bat lurpean libreki zabal daiteke, eta beste bat haritzaren eta beste landare batzuen sustraietan, elkarren mesederako txerta daiteke.<\/p>\n<p>Taldea osatzen badute, haritzak ur eta mineralen xurgapena emendatzen du, fosforoa eta nitrogenoa batez ere. Era berean, bere fotosintesia bizkortzen eta indartzen du, gehiago eta hobeto haziz. Onddoek, aldi berean, beren kabuz ekoiztu ezin dituzten karbohidratoak eta azukreak jasotzen dituzte, bizirauteko beharrezkoak direnak.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-large wp-image-369\" src=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/EHUN-URTETIK-GORAKO-HARITZA.-ROBLE-CENTENARIO.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-724x1024.jpg\" alt=\"\" width=\"724\" height=\"1024\" srcset=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/EHUN-URTETIK-GORAKO-HARITZA.-ROBLE-CENTENARIO.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-724x1024.jpg 724w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/EHUN-URTETIK-GORAKO-HARITZA.-ROBLE-CENTENARIO.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-212x300.jpg 212w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/EHUN-URTETIK-GORAKO-HARITZA.-ROBLE-CENTENARIO.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-768x1087.jpg 768w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/EHUN-URTETIK-GORAKO-HARITZA.-ROBLE-CENTENARIO.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-1085x1536.jpg 1085w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/EHUN-URTETIK-GORAKO-HARITZA.-ROBLE-CENTENARIO.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-1447x2048.jpg 1447w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/EHUN-URTETIK-GORAKO-HARITZA.-ROBLE-CENTENARIO.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-1200x1698.jpg 1200w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/EHUN-URTETIK-GORAKO-HARITZA.-ROBLE-CENTENARIO.-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENTE-PARKEA-BIZIRIK-scaled.jpg 1809w\" sizes=\"(max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 984px) 61vw, (max-width: 1362px) 45vw, 600px\" \/><\/p>\n<p>Landareen eta onddoen arteko sinbiosi horrek basoen osasuna mantentzen eta indartzen laguntzen du. Besteak beste, mantenugaien asimilazioa, zuhaiztiak gaixotasunei, organismo patogenoen erasoei eta lehorteei hobeto aurre egitea edota metal astunen xurgapena moteltzea bezalako abantailak, sinbiosi horren esker lortzen dira.<\/p>\n<p>Internet Naturala basoetako bizitzarako eta baita geurerako ere, ezinbestekoa da. Bere funtzioa baso-ekosistemek behar bezala jardun dezaten laguntzea da, ikus dezakegun basoaren aireko eta ageriko alderdia barne. Hildako materia zuhaitzentzako mantenugai bihurtzea, elikagai horiek eta ura hainbat landare-izakiren artean garraiatzea eta haiekin biokimikoki komunikatzea bere lorpenetako batzuk baino ez dira.<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">Parkea Bizirik \u201cKukulunbera\u201d<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">Egian, 2022ko abenduaren 17an<\/p>\n<ul>\n<li class=\"western\" lang=\"eu-ES\"><span style=\"font-size: medium;\"><span lang=\"es-ES\"><i><b>Bideoa: <a href=\"https:\/\/youtu.be\/Lw1fdgy8g8g\">https:\/\/youtu.be\/Lw1fdgy8g8g<\/a><\/b><\/i><\/span><\/span><\/li>\n<li><a href=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/ONDDOAK-ETA-HARITZAK-TALDEA-OSATU-DUTE.pdf\">Komunikatua deskargatu<\/a><\/li>\n<li><a href=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/EL-HONGO-Y-EL-ROBLE-CONFORMAN-EQUIPO-fotos-argazkiak.zip\">Argazkiak<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\">\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>El bosquete rezuma salud. Las ramas de un roble centenario se extienden y conforman una esfera majestuosa entre robles de menor edad. Sus ramas y hojas permiten que la luz llegue al suelo y que las zarzas conformen un tupido sotobosque con flores para abejas, refugio para erizos y humedad para lombrices. Basoa distiratsu dago. &hellip; <a href=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/2022\/12\/17\/el-hongo-y-el-roble-conforman-equipo\/\" class=\"more-link\">Continuar leyendo<span class=\"screen-reader-text\"> \u00abEl hongo y el roble conforman equipo\u00bb<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":366,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/356"}],"collection":[{"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=356"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/356\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":373,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/356\/revisions\/373"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/366"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=356"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=356"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=356"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}