{"id":338,"date":"2022-11-04T12:52:49","date_gmt":"2022-11-04T11:52:49","guid":{"rendered":"http:\/\/parkeabizirik.org\/?p=338"},"modified":"2022-11-07T13:23:11","modified_gmt":"2022-11-07T12:23:11","slug":"chinche-marron-marmolada-chinche-apestosa-marron-gipuzkoa-nuevo-hogar-para-una-chinche-invasora","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/2022\/11\/04\/chinche-marron-marmolada-chinche-apestosa-marron-gipuzkoa-nuevo-hogar-para-una-chinche-invasora\/","title":{"rendered":"Chinche marr\u00f3n marmolada &#8211; chinche apestosa marr\u00f3n. Gipuzkoa, nuevo hogar para una chinche invasora"},"content":{"rendered":"<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\">Recibe los nombres de chinche marr\u00f3n marmolada, chinche marr\u00f3n marmorada, chinche apestosa marr\u00f3n, chinche hedionda marr\u00f3n, chinche jaspeada marr\u00f3n\u2026 (Halyomorpha halys) y ya se encuentra en una larga lista de municipios de Gipuzkoa. En nuestro entorno, la hemos observado en Donostia, Astigarraga y Oiartzun.<\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"justify\">Procede de Corea, China y Jap\u00f3n. La podemos observar en las grietas de edificios, en el interior de domicilios y de autom\u00f3viles o succionando la savia del arbolado urbano. En pa\u00edses como Chile, Argentina y Estados Unidos ha sido declarada plaga por el da\u00f1o causado a los cultivos. Ninguno de estos pa\u00edses ha conseguido erradicarla. En algunas regiones de Italia, esta chinche ha da\u00f1ado y anulado el 50% del cultivo de peras, incidiendo directamente en la carest\u00eda del producto.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-large wp-image-342\" src=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/4.-ASTIGAR-ZURIAREN-HOSTOAK-NEKROSATUAK.-HOJAS-DEL-FALSO-PLATANO-NECROSADAS.-PARKEA-BIZIRIK-1024x577.jpg\" alt=\"\" width=\"840\" height=\"473\" srcset=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/4.-ASTIGAR-ZURIAREN-HOSTOAK-NEKROSATUAK.-HOJAS-DEL-FALSO-PLATANO-NECROSADAS.-PARKEA-BIZIRIK-1024x577.jpg 1024w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/4.-ASTIGAR-ZURIAREN-HOSTOAK-NEKROSATUAK.-HOJAS-DEL-FALSO-PLATANO-NECROSADAS.-PARKEA-BIZIRIK-300x169.jpg 300w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/4.-ASTIGAR-ZURIAREN-HOSTOAK-NEKROSATUAK.-HOJAS-DEL-FALSO-PLATANO-NECROSADAS.-PARKEA-BIZIRIK-768x433.jpg 768w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/4.-ASTIGAR-ZURIAREN-HOSTOAK-NEKROSATUAK.-HOJAS-DEL-FALSO-PLATANO-NECROSADAS.-PARKEA-BIZIRIK-1536x866.jpg 1536w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/4.-ASTIGAR-ZURIAREN-HOSTOAK-NEKROSATUAK.-HOJAS-DEL-FALSO-PLATANO-NECROSADAS.-PARKEA-BIZIRIK-1200x677.jpg 1200w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/4.-ASTIGAR-ZURIAREN-HOSTOAK-NEKROSATUAK.-HOJAS-DEL-FALSO-PLATANO-NECROSADAS.-PARKEA-BIZIRIK.jpg 1600w\" sizes=\"(max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/p>\n<p>Armarri-zimitz jaspeztatua da (Halyomorpha halys) eta dagoeneko Gipuzkoako udalerrien zerrenda luze batean dago. Gure inguruan, Donostian, Astigarragan eta Oiartzunen ikusi dugu.<\/p>\n<p>Korea, Txina eta Japonen du jatorria. Eraikinen arrailduretan, etxe eta autoen barnealdean edota hiriko zuhaitzen izerdia xurgatuz ikus dezakegu.<\/p>\n<p lang=\"eu-ES\" align=\"justify\"><!--more--><\/p>\n<hr \/>\n<p><a href=\"#eus\"><em>(Euskeraz beherago)<\/em><\/a><\/p>\n<p>El comercio mundial, la movilidad humana y las grandes infraestructuras, conforman, entre otras, las v\u00edas por las que ha llegado al continente americano, Europa, Nueva Zelanda, Australia y Sud\u00e1frica, por citar algunos ejemplos. Su capacidad de adaptaci\u00f3n y ser una especie voladora contribuyen tambi\u00e9n a su diseminaci\u00f3n.<\/p>\n<p>La chinche es un insecto picador-succionador. La especie de referencia se alimenta de las hojas de muchas especies de \u00e1rboles, plantas ornamentales, frutas y verduras.<\/p>\n<p>En Europa, se constat\u00f3 su presencia en Suiza en 2007, en Girona en 2016 y en Gipuzkoa en 2018.<\/p>\n<p>Es un insecto aplanado. Mide 1,2-1,7 cm de largo y 0,7-1,0 cm de ancho. Se reconoce por la alternancia de bandas claras y oscuras en las antenas. La parte aplanada que sobresale lateralmente del abdomen est\u00e1 marcada por manchas claras de forma rectangular que alternan con manchas negras.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-large wp-image-340\" src=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/2-ARMARRI-ZIMITZ-JASPEZTATUA.-CHINCHE-MARRON-MARMOLADA.-ARGAZKIA-FOTO-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENT-1024x768.jpg\" alt=\"\" width=\"840\" height=\"630\" srcset=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/2-ARMARRI-ZIMITZ-JASPEZTATUA.-CHINCHE-MARRON-MARMOLADA.-ARGAZKIA-FOTO-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENT-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/2-ARMARRI-ZIMITZ-JASPEZTATUA.-CHINCHE-MARRON-MARMOLADA.-ARGAZKIA-FOTO-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENT-300x225.jpg 300w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/2-ARMARRI-ZIMITZ-JASPEZTATUA.-CHINCHE-MARRON-MARMOLADA.-ARGAZKIA-FOTO-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENT-768x576.jpg 768w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/2-ARMARRI-ZIMITZ-JASPEZTATUA.-CHINCHE-MARRON-MARMOLADA.-ARGAZKIA-FOTO-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENT-1536x1152.jpg 1536w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/2-ARMARRI-ZIMITZ-JASPEZTATUA.-CHINCHE-MARRON-MARMOLADA.-ARGAZKIA-FOTO-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENT-1200x900.jpg 1200w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/2-ARMARRI-ZIMITZ-JASPEZTATUA.-CHINCHE-MARRON-MARMOLADA.-ARGAZKIA-FOTO-JOSEBA-GURUTZ-DE-VICENT.jpg 1600w\" sizes=\"(max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/p>\n<p>En octubre, preludio del frio del invierno, en el supuesto de que \u00e9ste llegue, se ha visibilizado su boom poblacional, donde la chinche se desplaza y agrupa para encontrar lugares abrigados donde hibernar. Previamente, durante la primavera y verano, ha realizado dos puestas de unos 30 huevos cada una. La longevidad de la chinche es de un a\u00f1o.<\/p>\n<p>Si se le molesta o se siente amenazada, puede expeler un olor molesto y persistente que desagrada y aleja a otros seres vivos, incluidos los humanos. La chinche marr\u00f3n marmolada no pica a las personas ni a los animales. A diferencia de la chinche de cama, no se alimenta de sangre ni provoca picaduras. No es peligrosa para la gente.<\/p>\n<p>Le gustan las rendijas de acceso al interior de las cajas de las persianas, donde entra para refugiarse. La humedad de la ropa reci\u00e9n tendida le atrae tambi\u00e9n sobremanera, donde acude para absorber agua. Si se cuelgan dos toallas h\u00famedas en un tendedero exterior, una con resto de sudor y otra con resto de cal por haber secado la mampara del ba\u00f1o, se acerca a pleno vuelo para posarse en la que tiene las sales de sudor humano y discrimina la que tiene la cal del agua impregnada en el cristal de la mampara. En su toalla favorita pasa las horas y, de ah\u00ed, puede acceder al domicilio al recoger y doblar las toallas, si previamente no hemos supervisado si el animal est\u00e1 ah\u00ed. Una vez en el interior, se desplaza por paredes, cristales y techos, acudiendo tambi\u00e9n al frutero y a las hojas de las plantas de interior.<\/p>\n<p>Ponerse la ropa seca recogida directamente del tendedero sin revisar si est\u00e1 la chinche invasora y sentirla c\u00f3mo corre entre la camiseta y la piel, es una vivencia que ya padece la gente en Gipuzkoa. Esta chinche se puede desalojar de sus guaridas rociando el resultado de una mezcla de una cucharadita de aceite esencial de la especia clavo de olor en una taza de agua.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-large wp-image-341\" src=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/3.-ASTIGAR-ZURIA-IZURRITUA.-FALSO-PLATANO-INFESTADO.-BEGIRISTAIN-DOKTOREA-PASEALEKUA-DONOSTIA-1024x577.jpg\" alt=\"\" width=\"840\" height=\"473\" srcset=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/3.-ASTIGAR-ZURIA-IZURRITUA.-FALSO-PLATANO-INFESTADO.-BEGIRISTAIN-DOKTOREA-PASEALEKUA-DONOSTIA-1024x577.jpg 1024w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/3.-ASTIGAR-ZURIA-IZURRITUA.-FALSO-PLATANO-INFESTADO.-BEGIRISTAIN-DOKTOREA-PASEALEKUA-DONOSTIA-300x169.jpg 300w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/3.-ASTIGAR-ZURIA-IZURRITUA.-FALSO-PLATANO-INFESTADO.-BEGIRISTAIN-DOKTOREA-PASEALEKUA-DONOSTIA-768x433.jpg 768w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/3.-ASTIGAR-ZURIA-IZURRITUA.-FALSO-PLATANO-INFESTADO.-BEGIRISTAIN-DOKTOREA-PASEALEKUA-DONOSTIA-1536x866.jpg 1536w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/3.-ASTIGAR-ZURIA-IZURRITUA.-FALSO-PLATANO-INFESTADO.-BEGIRISTAIN-DOKTOREA-PASEALEKUA-DONOSTIA-1200x677.jpg 1200w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/3.-ASTIGAR-ZURIA-IZURRITUA.-FALSO-PLATANO-INFESTADO.-BEGIRISTAIN-DOKTOREA-PASEALEKUA-DONOSTIA.jpg 1600w\" sizes=\"(max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/p>\n<p>En el Paseo Doctor Begiristain de Donostia (subida a hospitales), concretamente junto a uno de los sem\u00e1foros, se encuentra un falso pl\u00e1tano (Arce pseudoplatanus) atacado por esta chinche invasora. Sus amplias hojas verdes presentan numerosos c\u00edrculos negros de 1 cm de di\u00e1metro. Son hojas parcialmente necrosadas. All\u00ed donde pica y succiona hojas y frutas, aparecen las manchas negras y el da\u00f1o al vegetal. Junto al \u00e1rbol, hay una barandilla y un sem\u00e1foro (ver fotos) por donde hemos observado a la chinche correteando y reposando.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-large wp-image-342\" src=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/4.-ASTIGAR-ZURIAREN-HOSTOAK-NEKROSATUAK.-HOJAS-DEL-FALSO-PLATANO-NECROSADAS.-PARKEA-BIZIRIK-1024x577.jpg\" alt=\"\" width=\"840\" height=\"473\" srcset=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/4.-ASTIGAR-ZURIAREN-HOSTOAK-NEKROSATUAK.-HOJAS-DEL-FALSO-PLATANO-NECROSADAS.-PARKEA-BIZIRIK-1024x577.jpg 1024w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/4.-ASTIGAR-ZURIAREN-HOSTOAK-NEKROSATUAK.-HOJAS-DEL-FALSO-PLATANO-NECROSADAS.-PARKEA-BIZIRIK-300x169.jpg 300w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/4.-ASTIGAR-ZURIAREN-HOSTOAK-NEKROSATUAK.-HOJAS-DEL-FALSO-PLATANO-NECROSADAS.-PARKEA-BIZIRIK-768x433.jpg 768w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/4.-ASTIGAR-ZURIAREN-HOSTOAK-NEKROSATUAK.-HOJAS-DEL-FALSO-PLATANO-NECROSADAS.-PARKEA-BIZIRIK-1536x866.jpg 1536w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/4.-ASTIGAR-ZURIAREN-HOSTOAK-NEKROSATUAK.-HOJAS-DEL-FALSO-PLATANO-NECROSADAS.-PARKEA-BIZIRIK-1200x677.jpg 1200w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/4.-ASTIGAR-ZURIAREN-HOSTOAK-NEKROSATUAK.-HOJAS-DEL-FALSO-PLATANO-NECROSADAS.-PARKEA-BIZIRIK.jpg 1600w\" sizes=\"(max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/p>\n<p>Durante los trabajos de fotograf\u00eda y videograf\u00eda, no ha coincidido que ning\u00fan otro animal acuda para depredarlas. Algunas especies de avispas como la (Anastasus bifasciatus) que parasita los huevos de la chinche apestosa marr\u00f3n, la tijereta europea (Forficula auricularia) y la hormiga (Crematogaster scutellaris) que depredan sus larvas, contribuyen a moderar la expansi\u00f3n exponencial de esta nueva especie invasora.<\/p>\n<p>Recordemos que las especies invasoras son animales, plantas u otros organismos que se desarrollan fuera de su \u00e1rea de distribuci\u00f3n natural. Provocan alteraciones en la riqueza y diversidad de los ecosistemas y, por regla general, resultan muy da\u00f1inas, ya que ponen en peligro la diversidad biol\u00f3gica nativa.<\/p>\n<p>Este tipo de invasiones tambi\u00e9n generan importantes p\u00e9rdidas econ\u00f3micas por sus efectos directos en actividades agropecuarias.<\/p>\n<p>Una ardilla de Indochina en el monte Ulia de Donostia (Callosciurus finlaysonii, diciembre 2020), un hongo invasor naranja procedente de Madagascar en Astigarraga (Favolaschia calocera, julio de 2022) y ahora la chinche marr\u00f3n marmolada en Donostia, Astigarraga y Oiartzun (Halyomorpha halys, octubre de 2022) documentadas por Parkea Bizirik, representan una peque\u00f1a parte del peligroso y creciente caos medioambiental al que nos dirigimos.<\/p>\n<p>Video en castellano en YouTube:<br \/>\n<strong>Chinche marr\u00f3n marmolada o chinche apestosa marr\u00f3n. Otra especie invasora en Gipuzkoa. Octubre de 2022.<\/strong><\/p>\n<p><iframe title=\"Chinche marr\u00f3n marmolada o chinche apestosa marr\u00f3n. Otra especie invasora en Gipuzkoa. Octubre 2022.\" width=\"840\" height=\"473\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/XEUr2wOpUio?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe><\/p>\n<ul>\n<li style=\"list-style-type: none;\">\n<ul>\n<li class=\"western\" lang=\"eu-ES\"><span style=\"font-size: medium;\"><span lang=\"es-ES\"><i><b>V\u00eddeo: <a href=\"https:\/\/youtu.be\/XEUr2wOpUio\">https:\/\/youtu.be\/XEUr2wOpUio\u00a0<\/a><\/b><\/i><\/span><\/span><u><\/u><\/li>\n<li><a href=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/CHINCHE-MARRON-MARRMOLADA-O-CHINCHE-APESTOSA-MARRON.-OTRA-ESPECIE-INVASORA-EN-GIPUZKOA.-OCTUBRE-DE-2022..pdf\">Descargar comunicado<\/a><\/li>\n<li lang=\"eu-ES\"><a href=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/chinche-apestosa-fotos.zip\">Fotos<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n<\/ul>\n<p class=\"western\" lang=\"eu-ES\" align=\"center\">\n<p style=\"text-align: center;\">Parkea Bizirik \u201cKukulunbera\u201d<br \/>\nEn Egia, a 4 de noviembre de 2022<\/p>\n<hr \/>\n<section id=\"eus\"><\/section>\n<p>Txile, Argentina eta Estatu Batuetan, esaterako, laboreei egindako kalteagatik izurrite deklaratu dute. Herrialde horietako batek ere ez du desagerraraztea lortu. Zimitz horrek, Italiako eskualde batzuetan, udareen laborantzaren % 50 kaltetu eta hondatu du, eta zuzenean produktuaren garestitasunari eragin dio.<\/p>\n<p>Munduko merkataritzak, giza mugikortasunak eta azpiegitura handiek, besteak beste, Amerika, Europa, Zeelanda Berria, Australia eta Hegoafrikara iristeko bideak osatzen dituzte, adibide batzuk aipatzearren. Egokitzeko duen gaitasunak eta espezie hegalaria izateak, zimitz espezie hori barreiatzen laguntzen dute.<\/p>\n<p>Armarri-zimitz jaspeztatua intsektu pikatzaile-xurgatzailea da. Zuhaitz, landare apaingarri, fruta eta barazki espezie askoren hostoak ditu elikagai.<\/p>\n<p>Europan, 2007an Suitzan, 2016an Gironan eta 2018an Gipuzkoan aipu zen.<\/p>\n<p>Intsektu laua da. 1,2-1,7 cm luze eta 0,7-1,0 cm zabal da. Antenetan banda argiak eta ilunak txandakatzeagatik antzematen da. Sabelaldetik irteten den alde laua laukizuzen formako orban argiek markatzen dute, orban beltzekin tartekatuta.<\/p>\n<p>Udaberrian eta udan 30 arraitza inguruko bi errunaldi egiten ditu. Urrian, bere populazio-eztanda agerian geratu da; nonahi hibernatzeko aterpe bila guztiok ikusi baitugu. Zimitzaren bizitzaroa urtebetekoa da.<\/p>\n<p>Zirikatzen bazaio edo mehatxatuta sentitzen bada, usain gogaikarri eta iraunkorra isurtzen du; horren ondorioz, animaliak zein gizakiok urrundu egiten gara. Armarri-zimitz jaspeztatuak ez ditu ez pertsonak ez animaliak ziztatzen. Ohe-zimitzak ez bezala, ez du odolik xurgatzen eta ez du ziztadarik eragiten. Ez da arriskutsua jendearentzat.<\/p>\n<p>Pertsiana-kutxetara sartzeko zirrikituak gustatzen zaizkio, eta hortik babes bila sartzen da. Arropa eseki berriaren hezetasunak ere izugarri erakartzen du, ura xurgatzera joaten baita. Kanpoko esekileku batean bi eskuoihal heze zintzilikatzen badira, bata izerdiaren hondarrak jota eta bestea uraren kareak jota dutxaren manpara lehortu dugulako, hegan, giza izerdiaren gatzak dituenera abiatu eta pausatu egiten da, bestea baztertuz. Bere eskuoihal gogokoenean orduak iragaten ditu eta, hortik, eskuoihalak bildu eta tolestean, aurretik animalia hor dagoen gainbegiratu ez badugu, etxera sar dakiguke. Barrualdera iritsitakoan, hormetan, kristaletan eta sabaietan barrena mugitzen da, eta barruko landareen hostoetara eta fruta-ontzira ere joaten da.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-large wp-image-344\" src=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/6.-ESKEGITAKO-ARROPAREN-HEZETASUNA-XURGATZEN-DU-ABSORBE-HUMEDAD-EN-ROPA-TENDIDA.-PARKEA-BIZIRIK-1024x577.jpg\" alt=\"\" width=\"840\" height=\"473\" srcset=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/6.-ESKEGITAKO-ARROPAREN-HEZETASUNA-XURGATZEN-DU-ABSORBE-HUMEDAD-EN-ROPA-TENDIDA.-PARKEA-BIZIRIK-1024x577.jpg 1024w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/6.-ESKEGITAKO-ARROPAREN-HEZETASUNA-XURGATZEN-DU-ABSORBE-HUMEDAD-EN-ROPA-TENDIDA.-PARKEA-BIZIRIK-300x169.jpg 300w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/6.-ESKEGITAKO-ARROPAREN-HEZETASUNA-XURGATZEN-DU-ABSORBE-HUMEDAD-EN-ROPA-TENDIDA.-PARKEA-BIZIRIK-768x433.jpg 768w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/6.-ESKEGITAKO-ARROPAREN-HEZETASUNA-XURGATZEN-DU-ABSORBE-HUMEDAD-EN-ROPA-TENDIDA.-PARKEA-BIZIRIK-1536x866.jpg 1536w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/6.-ESKEGITAKO-ARROPAREN-HEZETASUNA-XURGATZEN-DU-ABSORBE-HUMEDAD-EN-ROPA-TENDIDA.-PARKEA-BIZIRIK-1200x677.jpg 1200w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/6.-ESKEGITAKO-ARROPAREN-HEZETASUNA-XURGATZEN-DU-ABSORBE-HUMEDAD-EN-ROPA-TENDIDA.-PARKEA-BIZIRIK.jpg 1600w\" sizes=\"(max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/p>\n<p>Esekilekutik jasotako arropa lehorra zimitz inbaditzailea dagoen begiratu gabe janztea eta kamisetaren eta azalaren artean korrika nola egiten duen sentitzea, Gipuzkoan dagoeneko jendeak pairatzen duen bizipena da.<\/p>\n<p>Katilu bat ur eta koilarakada bat usain-iltze espeziaren olio esentzial nahasten eta ihinztatzen badugu, zimitza bere gordelekuetatik aterarazi eta urrunarazi dezakegu, espeziaren usaina batere gustuko ez duelako.<\/p>\n<p>Donostiako Begiristain Doktorea Pasealekuan (ospitaleetara igoera), zehatz-mehatz semaforoetako baten aldamenean, astigar zuri (Arce pseudoplatanus) bat dago, zimitz inbaditzaile horrek izurrituta. Hosto berde zabalek zetaka borobil beltz ugari agertzen dituzte, zentimetro bateko diametroa dutenak. Zauri nekrosatuak dira. Hostoak eta frutak ziztatzen eta xurgatzen dituen lekuetan, orban beltzak eta landareari egindako kalteak agertzen dira. Zuhaitzaren ondoan, baranda bat eta semaforo bat (ikus argazkiak) daude, eta bertatik zimitza korrika eta atseden hartzen ikusi dugu.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-large wp-image-343\" src=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/5-ZIMITZ-INBADITZAILEA-BARANDAN-CHINCHE-INVASORA-EN-BARANDILLA.-BEGIRISTAIN-DOKTOREA-PASEALEKUA-1024x577.jpg\" alt=\"\" width=\"840\" height=\"473\" srcset=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/5-ZIMITZ-INBADITZAILEA-BARANDAN-CHINCHE-INVASORA-EN-BARANDILLA.-BEGIRISTAIN-DOKTOREA-PASEALEKUA-1024x577.jpg 1024w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/5-ZIMITZ-INBADITZAILEA-BARANDAN-CHINCHE-INVASORA-EN-BARANDILLA.-BEGIRISTAIN-DOKTOREA-PASEALEKUA-300x169.jpg 300w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/5-ZIMITZ-INBADITZAILEA-BARANDAN-CHINCHE-INVASORA-EN-BARANDILLA.-BEGIRISTAIN-DOKTOREA-PASEALEKUA-768x433.jpg 768w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/5-ZIMITZ-INBADITZAILEA-BARANDAN-CHINCHE-INVASORA-EN-BARANDILLA.-BEGIRISTAIN-DOKTOREA-PASEALEKUA-1536x866.jpg 1536w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/5-ZIMITZ-INBADITZAILEA-BARANDAN-CHINCHE-INVASORA-EN-BARANDILLA.-BEGIRISTAIN-DOKTOREA-PASEALEKUA-1200x677.jpg 1200w, https:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/5-ZIMITZ-INBADITZAILEA-BARANDAN-CHINCHE-INVASORA-EN-BARANDILLA.-BEGIRISTAIN-DOKTOREA-PASEALEKUA.jpg 1600w\" sizes=\"(max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/p>\n<p>Argazki- eta bideografia-lanetan, ez da suertatu beste animaliaren bat zimitzak harrapatzera hurbildu denik. Liztor espezie batzuek, hala nola (Anastasus bifasciatus), armarri-zimitz jaspeztatuaren arrautzak parasitatzen ditu. Europako ipurtsadeak (Forficula auricularia) eta (Crematogaster scutellaris) izen zientifikoa duen inurriak, zimitz horren larbak ere harrapatzen dituzte, espezie inbaditzaile berri horren hedapen esponentziala moteltzen lagunduz.<\/p>\n<p>Gogora dezagun espezie inbaditzaileak beren banaketa naturaleko eremutik kanpo garatzen diren animaliak, landareak edo beste organismo batzuk direla. Ekosistemen aberastasunean eta aniztasunean aldaketak eragiten dituzte, eta, oro har, oso kaltegarriak dira, bertako aniztasun biologikoa arriskuan jartzen baitute.<\/p>\n<p>Horrelako inbasioek galera ekonomiko handiak eragiten dituzte, nekazaritza eta abeltzaintzako jardueretan dituzten zuzeneko ondorioengatik.<\/p>\n<p>Indotxinako katagorri bat Donostiako Ulia mendian (Callosciurus finlaysonii, 2020ko abendua), Madagaskarren jatorria duen onddo inbaditzaile laranja bat Astigarragako basotxo batean (Favolaschia calocera, 2022ko uztaila) eta orain, Donostia, Astigarraga eta Oiartzunen, Asiako armarri-zimitz jaspeztatua (Halyomorpha halys, 2022ko urria), azken aldiotan eta gure inguruan Parkea Bizirik-ek dokumentatutako espezie inbaditzaileak dira.<\/p>\n<p>Guztion begi-bistan denez, ingurumen-kaosa gero eta handiagoa eta arriskutsuagoa da eta, gerora, kaos horrek ustekabeko ondorioak eragin diezazkiguke.<\/p>\n<p>Euskarazko bideoxka YouTuben:<br \/>\n<strong>Armarri-zimitz jaspeztatua. Beste espezie inbaditzaile bat Gipuzkoan. 2022ko urria.<\/strong><\/p>\n<p><iframe title=\"Armarri-zimitz jaspeztatua. Beste espezie inbaditzaile bat Gipuzkoan. 2022ko urria.\" width=\"840\" height=\"473\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/DhL2a1rfEnE?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe><\/p>\n<ul>\n<li style=\"list-style-type: none;\">\n<ul>\n<li class=\"western\" lang=\"eu-ES\"><span style=\"font-size: medium;\"><span lang=\"en-US\"><i><b>Bideoa:\u00a0<a href=\"https:\/\/youtu.be\/DhL2a1rfEnE\">https:\/\/youtu.be\/DhL2a1rfEnE<\/a><\/b><\/i><\/span><\/span><u><\/u><\/li>\n<li><a href=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/ARMARRI-ZIMITZ-JASPEZTATUA.-BESTE-ESPEZIE-INBADITZAILE-BAT-GIPUZKOAN.-2022KO-URRIA..pdf\">Komunikatua deskargatu<\/a><\/li>\n<li><a href=\"http:\/\/parkeabizirik.org\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/chinche-apestosa-fotos.zip\">Argazkiak<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n<\/ul>\n<p style=\"text-align: center;\">Parkea Bizirik \u201cKukulunbera\u201d<br \/>\nEgian, 2022ko azaroaren 4an<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Recibe los nombres de chinche marr\u00f3n marmolada, chinche marr\u00f3n marmorada, chinche apestosa marr\u00f3n, chinche hedionda marr\u00f3n, chinche jaspeada marr\u00f3n\u2026 (Halyomorpha halys) y ya se encuentra en una larga lista de municipios de Gipuzkoa. En nuestro entorno, la hemos observado en Donostia, Astigarraga y Oiartzun. Procede de Corea, China y Jap\u00f3n. La podemos observar en las &hellip; <a href=\"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/2022\/11\/04\/chinche-marron-marmolada-chinche-apestosa-marron-gipuzkoa-nuevo-hogar-para-una-chinche-invasora\/\" class=\"more-link\">Continuar leyendo<span class=\"screen-reader-text\"> \u00abChinche marr\u00f3n marmolada &#8211; chinche apestosa marr\u00f3n. Gipuzkoa, nuevo hogar para una chinche invasora\u00bb<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":340,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[27],"tags":[28],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/338"}],"collection":[{"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=338"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/338\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":354,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/338\/revisions\/354"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/340"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=338"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=338"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/parkeabizirik.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=338"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}